I filmer som From Hell, Moulin
Rogue m.fl. kan man se hur det eldas friskt på absint. Det tycks också
vara kutym om man besöker t.ex. en bar i Prag eller Berlin som serverar inhemsk
”absinth”. Vanligtvis serveras den i ett shot-glas, på vilket man
placerar en sked med en sockerbit som dränks in med absint varefter den
tänds på. Ofta tar även absinten i glaset under skeden eld, då brinnande socker
droppar ned. När sockret har fått ”karamellisera” en stund, släcks
elden (ibland genom en liten tillsats vatten) och absinten dricks.
Detta förfarande, som ibland kallas ”den tjeckiska ritualen”,
”eldritualen” eller ”den bohemska ritualen”, har ingen som
helst historisk förankring – det är en meningslös gimmick som introducerades
under sent 1990-tal, i syfte att försöka ge en viss produkt en mer intressant
inramning. (Tjeckisk absinth innehåller oftast inte anis, så den opaliserar
inte.)
Ingen som vet det minsta om absint och dess historia skulle använda denna metod.
Ibland framställs den tyvärr dock som historiskt korrekt, rentav ”det rätta
sättet” att bereda en absint på. En absintheur
På 1800-talet skulle med all sannolikhet rynka sin panna åt ett dylikt tilltag,
då det enda det tillför är en bismak av bränt socker och att man förstår
de delikata örternas aromer. Därtill är det tämligen osmart att leka med
eld och alkohol, i synnerhet när den är så stark som absint – man kan spräcka
eller helt förstöra sitt glas, eller skada sig själv och sin omgivning genom
brand.
Vi avråder därför med bestämdhet från att servera absint på
detta sätt!