Absint är ett extrakt av örter, därtill ett starkt sådant. Absinten
ska därför alltid spädas med vatten innan den dricks – dels p.g.a. sin styrka,
dels för att flera av örternas aromer inte kommer fram förrän den späds och
vattnet för oljorna att falla ut, varvid också smakerna blommar ut.
Absint är alltså inte avsett att drickas som blanksprit (d.v.s. rent) och ska inte smaka
brännande eller skarpt, utan vara en behaglig och uppfriskande drink.
Det vanliga är att man till 1 del absint späder med 3-6 delar iskallt vatten,
efter tycke och smak. Vattnet bör vara av god kvalitet (gärna friskt källvatten)
och kallt – ju kallare desto bättre. Oftast används
en karaff/kanna fylld med isbitar och vatten, eller en särskilt utformad s.k.
fontän under vilken man placerar sitt glas och låter isvattnet droppa ned i
det, helst en droppe i taget. Faktum är att de delikata nyanserna i absinten
framträder bättre om vattnet tillsätts droppe för droppe, än om man häller i
allt vatten på en gång.
Eteriska oljor från örterna i absinten är låsta i den starka alkoholen och därför
osynliga. De är dock inte särskilt vattenlösliga. När man tillsätter vatten
sjunker alkoholhalten, medan vattenhalten stiger, och till sist nås en gräns
där oljorna inte längre kan hällas i lösning och de faller ut, och den från början
helt klara drycken blir mjölkig och ogenomskinlig. Man säger att den opaliserar.
Det är också då som dess dofter och smaker kommer till sin fulla rätt.
Här visas det vanligaste sättet att bereda
sin absint på traditionellt vis: (Klicka på respektive bild för att se en större och
mer högupplöst version).
1. Hör ör vad du behöver:
ett glas, en absintsked, socker och en karaff med iskallt vatten. (Finns ingen
absintsked till hands så funkar en gaffel också!).
2. Häll upp ett mått
absint i glaset. Det är vanligtvis runt 3 cl.
3. Placera absintskeden
på glaset och lägg på en sockerbit.
4. Häll lite vatten
på sockerbiten så att den blir indränkt. Vänta sedan någon minut, så att vattnet
börjar lösa upp sockret.
5. När sockerbiten har löst upp sig lite grand
häller du sakta och försiktigt på mera vatten över sockret i en så fin stråle
som möjligt, eller helst droppe för droppe. Betrakta de virvlande moln och
slöjor som uppstår i absinten när den börjar opalisera. Lukta och njut av
de dofter som sprids i takt med att absinten späds ut. Vattnet lyfter som
sagt fram både dofter och smaker!
6. När du har spätt
absinten med önskad mängd vatten (3-6 delar är vanligt) rör du om med skeden
för att lösa upp kvarvarande socker i botten av glaset.
7.Voila!
Din absint är redo att avnjutas.
Några ord om socker
Absint togs historiskt sett nästan alltid med socker – åtminstone en sockerbit,
men ibland två eller rentav tre. Idag tycker nog de flesta av oss att det blir
alldeles för sött. I början av 1800-talet, innan sockerbiten var uppfunnen,
var det vanligt att man tillsatte sirop de gomme
eller någon söt anislikör till absinten.
Sockret fungerar hur som helst för de flesta absinter som en smakbärare, som lyfter fram
och binder samman smakerna. Men precis som med kaffe och te så är det en smaksak. Vissa
avnjuter sin absint helt utan socker och tycker den smakar bäst så, medan andra föredrar en
eller kanske en halv sockerbit – du väljer förstås själv vad du tycker blir godast.